Barndom och ungdom

J.R.R. Tolkien (John Ronald Ruel Tolkien) föddes 3 januari 1892 i Bloemfontein i Sydafrika. Föräldrarna, Arthur och Mabel, var båda från England men hade flyttat till Sydafrika eftersom Arthur, som var bankanställd, ansåg att möjligheterna till avancemang var större där.

1895 föddes Ronalds lillebror, Hilary Arthur Reuel. Ronald var då tre år gammal. Inte långt där efter tog Mabel på försök med sig pojkarna tillbaka till England, eftersom Ronald inte klarade av det heta klimatet i Sydafrika. Meningen var att de skulle ta igen sig i det svalare England och sedan resa tillbaka. Men de fick aldrig återse Sydafrika. Senare samma år dog Arthur i reumatisk feber i Sydafrika och Mabel fick istället försöka hitta ett hem i England åt sig och pojkarna. Strax utanför Birmingham lyckades hon hyra ett billigt hus och där växte Ronald och hans bror Hilary upp. Ronald trivdes mycket bra och vandrade ofta i naturen där omkring.

Redan som liten var Ronald duktig på att teckna och han visade sig vara en naturbegåvning på språk. Hans mamma undervisade syskonen i hemmet och Ronald lärde sig läsa redan vid fyra års ålder. Efter det fick han lära sig både franska och grunderna i latin. Ronalds begåvning för språk kom till nytta i skolan. Han läste både latin, grekiska, franska och tyska som ordinarie ämnen och studerade anglosaxiska på fritiden. Han började även skapa egna, fiktiva språk, bl.a. med ursprung i den utdöda gotiskan. Till slut utarbetade Ronald flera "kompletta" språk med eget skriftsystem, grammatik och språkhistoria.

Vuxenlivet

När Ronald var 12 år insjuknade hans mamma i diabetes. Eftersom han förknippade katolska kyrkan med sin mor sökte han sig ännu mer till den när hon dött. På Mabels önskemål blev Fader Francis pojkarnas förmyndare. De fick bo hos en moster efter som fader Francis inte hade någon plats för dem, men de tillbringade den mesta tiden i Oratoriet, eftersom de inte trivdes hos sin moster.

Snart sökte Fader Francis upp Mrs Faulkner som bodde bakom Oratoriet och frågade om hon kunde hyra ut ett rum till pojkarna. I samma hus bodde en föräldralös 19 årig flicka, Edith Bratt, som hyrde ett annat rum. Ronald var 16 år när ha flyttade in. Snart blev Ronald och Edith mycket goda vänner och förälskade i varandra. Ronald försökte läsa till sig ett stipendium så att han skulle få möjlighet att gå på Oxford University. Men hans tid upptogs av att konstruera språk, uppvakta Edith, spela rugby m.m. Så studierna sackade efter. Snart fick även Fader Francis höra ryktena trots att Ronald och Edith försökte hålla sin romans hemlig. Ronalds förmyndare krävde att affären skulle ta slut och skaffade en ny bostad till pojkarna. Ronald lydde. Han höll sig nästan helt borta från Edith och åkte till Oxford för att pröva till stipendium. Han misslyckades och reste tillbaka hem. Trots Fader Francis uppmaning uppehöll han kontakten med Edith i smyg. De talade om framtiden. Edith hade bestämt sig för att resa till Cheltenham. Ronald tyckte det var en bra lösning, eftersom han inte blev myndig och fri från sin förmyndare förrän vid 21 års ålder.

Ronald började arbeta som bibliotekarie. Tillsammans med de andra studenterna som arbetade i biblioteket bildade han en liten teklubb, T.C.B.S. 1910, när han var 19 år, åkte han för andra gången till Oxford för att försöka få stipendium. Denna gång lyckades han, men studietiden blev tuff. Det stora problemet var att få pengarna att räcka till. Han spelade rugby, anslöt sig till Essay Club, Dialectal society och diskussionsklubben. Han startade även en egen klubb kallad The Apolausticks. Det var nu som Tolkien lärde sig röka pipa. Han hade jämförande språkforskning som huvudämne och läste bland annat det finska hjälteeposet Kalevala. Han blev förälskad i språket och började genast skapa ett nytt fiktivt språk med finskan som grund. Det nya språket var det som han senare kom att använda i sina böcker under namnet quenya eller högalviska. Tack vare Kalevala började han även intressera sig för den nordiska mytologin.

Så kom dagen när Tolkien fyllde 21 år och blev myndig. Samma dag skrev han ett brev till Edith och förklarade henne sin kärlek och önskan att gifta sig med henne. Men svaret från Edith var nekande, hon var tyvärr redan var förlovad och hade för avsikt att gifta sig. Tolkien gav inte upp. Han reste till Cheltenham, där Edith bodde, för att tala med henne. Efter mycket övetalande bröt hon sin förlovning och förlovade sig med Ronald. För att kunna gifta sig var Edith, enligt Tolkiens syn på det hela, tvungen att konvertera till katolicismen. Hennes konvertering dröjde över ett år, till 1914.

Samma år förklarade England krig mot Tyskland. Men Tolkien väntade med att rycka in i armén. När han hade tagit sin examen i engelska språket och litteraturen som Master of Arts med högsta betyg ryckte han in. Han blev underlöjtnant men utbildade sig snart till signalofficer. Först 1916 skickades han över till Frankrike och hamnade mitt i skyttegravskriget på västfronten. Han överlevde utan skador men fick feber och blev hemskickad. Väl hemma bestämde han sig för att sätta igång med det stora projektet han hade haft i bakhuvudet ett tag - en mytologi för England.

16 november 1917 födde Edith en son, John Francis Reul. De fick två söner till: Michael Hilary Reul och Christopher Reul. Samma år som Christopher föddes, 1924, blev Tolkien professor vid Leeds universitet.

1925 blev Tolkien invald till professuren i Anglosaxiska i Oxford. 1926 började även C.S. Lewis arbeta vid Oxford. Tolkien och han blev snart vänner eftersom Lewis också var intresserad av nordisk mytologi. De läste varandras manuskript och gav kritik. Tolkien fick Lewis att se Jesus roll i kristendomen. Lewis hade tidigare trott på Gud men inte på Jesus. Tillsammans bildade de klubben The Inklings. Grunden i Inklingarna var troende litteraturintresserade män där Lewis var medelpunkten. Vid andra världskrigets utbrott fick klubben ännu en medlem som skulle sätta spår i Fantasy-litteraturen, Charles Williams. Inga kvinnor var välkomna på Inklingarnas möten. Tolkiens vänkrets hade alltid varit en helt manlig värld. Edith var mest i och kring hemmet, eftersom hon inte hade så många vänner bland akademikerfruarna.

1929 fick Ronald och Edith Priscilla Mary Reul. Då var Ronald 36 år och Edith 39.

I början av 1930-talet började Tolkien skriva på Bilbo.

Slutet

När boken Konungens återkomst, den sista delen i Sagan om Ringen trilogin, Härskarringen, kom ut i mitten av femtiotalet började en Tolkien-kult växa fram, främst i USA. Runt om i världen började man bilda Tolkien sällskap. Tolkien själv var inte helt nöjd med utvecklingen och kallade det hela för en beklaglig kult av honom själv. Många ville intervjua honom, han ogillade intervjuer men ställde ofta upp av ren artighet. William Ready besökte honom och skrev sedan en bok som Tolkien ansåg vara kränkande, efter det blev han allt sparsammare när det gällde besök. När Tolkien gick i pension träffade han allt mer sällan sina vänner i Inklingarna, men han träffade Lewis då och då även om han ogillade att han hade gift sig. Tolkien satte igång med att revidera och skriva om Silmarillion. Men inte mycket blev uträttat - han hade så mycket annat att göra. C.S. Lewis dog 1963 vilket Tolkien tog väldigt hårt. Edith blev allt stelare i kroppen så paret flyttade från Oxford till en bungalow i Bournemouth. 1971 blev Edith sjuk med inflammation i gallblåsan. Den 20 november avled hon på sjukhus. Tolkien ville absolut inte stanna kvar utan flyttade tillbaka Oxford. Han fick erbjudande att bo på Merton College med uppassare och allt han kunde önska sig så han flyttade dit. Arbetet med Silmarillion gick sakta och han hade bestämt att om han avled innan verket var färdigt skulle hans son Christopher färdigställa det. Han var hos vänner i Bournemouth när han den 2 september 1973 avled vid åttioett års ålder i akut blödande infekterat magsår.

Anmäl textfel